Det Osmanska riket

Det osmanska riket som var ett rike som fick sin början vid slutet av 1200-talet i Anatolien, riket kallas ibland för det Ottomanska riket/imperiet eftersom det påverkades av engelskan och franskan.

Det Osmanska riket

Osmanernas stam bildades av oghuzizka turkar, dessa bildade rikets aristokrati. Dessa osmaner kom att bilda den osmanska dynastin, vars rike varade i ca 600 år. Osmanerna erövrade Balkan och större delar av Anatolien, genom att dra nytta av Bysans och andra turkiska riken, man intog Bysans huvudstad Konstantinopel år 1453 under ledning av sultanen Mehmet II. Osmanerna stred för att sprida Islam vidare. År 1517 erövrade osmanerna Egypten och år 1529 hotade det Osmanska rikets arméer Wien, som var habsburgarnas huvudstad. Dessa var bara några i raden av alla de städer de kom att erövra

Turkiet

Osmanska riket kunde expanderas till en stormakt p.g.a. att där rådde meritokrati i samhället dvs. man fick inte sin samhällsposition utifrån vilken familj man kom ifrån, utan efter vilka talanger man hade uppvisat. Sultanfamiljen ärvde sin titel och samhällsposition, men de var den enda familjen som gjorde det. Det Osmanska riket styrdes av slavar, sultanfamiljen var tydligt avskild från samhället, hans ämbetsmän och soldater valdes ut genom, devshirme, som var ett raffinerat urvalssystem. Detta system gick ut på att man hämtade barn som inte var muslimer, från det osmanska riket, dessa kom att bli slavar till sultanen, som sattes i utbildning och blev muslimer. Dessutom upprättades alltså en stående arméstyrka med slavsoldater, som av osmanerna kallades janitsjarer. För att systemet skulle fungera var ledningen i det Osmanska riket tvungen att acceptera många olika religioner, detta resulterade i att det Osmanska riket blev ett mångkulturellt rike. Under 1500 talet var det Osmanska riket som störst och de tävlade mot Habsburgarna om vem som skulle leda Europa, då leddes riket av Süleyman I. Européerna var rädda för Islam och därigenom för det Osmanska riket, men vissa tog hjälp av dem t.ex. Frankrike samarbetade med dem för att försvaga Habsburgarna.

Osmanska riket i mitten av 1500-talet

Hagia Sofia är en moské som har osmanska drag i arkitekturen, den uppfördes ursprungligen som en av kristenhetens störrst kyrkor av kejsar Justinianus, men ändrades när turkarna intog Konstantinopel. Man lade till fyra minareter en i varje hörn, den har också en kupol med en diameter på åtminstone 31 meter och höjer sig 56 meter över golvet. 40 välvda fönster släpper in dagsljuset i moskén.

Inne i Hagia Sofia

Hagia Sofia

En annan känd Osmansk byggnad är den Blå Moskén, även kallad Sultan Ahmed-moskén. Den byggdes av sultanen Ahmed I i Istanbul, Moskén är beklädd i blått kakel och en stor moské. Namnet den Blå moskén har kommit av turister och är inte det officiella namnet på byggnaden, byggnaden är till en del inspirerad av Hagia Sofia. Den byggdes mellan åren  1609 och 1616.

 Sultan Ahmed-moskén

Väggarna är klädda med blått kakel.

 Det är därför den kallas för Blå Moskén.

Höga porten på osmansk turkiska Bâb-i-âlî, kallades den tidigare port till Topkapipalatset i Istanbul som från 1654 ledde till storvesirens, dvs. härskarens rådgivares ämbetsbyggnader och palats. Den äldre porten ersattes på 1840-talet av en i rokoko, som idag tjänar som entré till Istanbuls provinsregerings och guvernörs ämbetskontor. Övriga viktiga byggnader är t.ex. Nisanci Mehmed Pasa och Topkapi palatset.

Höga porten

Topkapipalatset var en gång i tiden den osmanske sultanens hemvist.
Själva byggnationen var det Mehmet Erövraren som påbörjade i mitten av 1400-talet.

topkapi palatsets fönster.

Det Osmanska riket var språkligt, kulturellt och religiöst sett väldigt brokigt. Imperiet styrdes enligt feodala principer där jorden förlänades åt paschor och länsherrar. Ledningen försökte inte göra de besegrade folken turkiska utan man var tillfreds med att härska över dem. Turkiskan blev förvaltningens och arméns språk, medan arabiskan var huvudspråket inom juridiken, religionen och utbildningen. Osmanskan är ett talspråk, som har många arabiska och persiska ord.

Muhammeds uppväxt

När Muhammed föddes tillhörde Arabien Perserriket, där många filosofiska tankesätt och religioner kolliderade konstant och denna religion var en maskulin kollektivistisk kultur medrelativt stor maktdistans. Några av de religioner som kolliderade var zoroastrismen ochmazdaismen. Den arabiska halvön var isolerad från all civilisation, långt borta från Persiens rikedomar och romarnas makt. De hade känt till Islam tidigt, när Ibrahim hade byggt Kaaba med sin son Ismail, som även han bar faderns budskap. Med tiden glömde man bort Islam och dess enkelhet, eftersom man hade börjat dyrka statyer och avgudar.

Saudi Arabien

Muhammed föddes den tolfte måndagen av Rabia 1 av sin mor Amina, detta räknas som Elefantens år, vilket motsvarar året 571 e.Kr i vår tideräkning. Enligt den Arabiska traditionen skickades småbarnen till landet för att blir ammade och för att vänja sig vid livets hårdhet, som rådde på landet. Detta gjorde man för att ens barn skulle kunna klara de hårda tiderna som skulle komma i framtiden. Ingen annan ville ta emot Muhammed än Halima Asaadiya, där han stannade i två år. Halima bad sedan hans moder att lämna honom hos henne i två år till, vilket så blev fallet. När Muhammed var fyra år lämnade han Halima och återvände till sin moder. Han reste sedan med sin mor och hennes tjänarinna, för att besöka moderns släktingar i bani Naijar. Men hans mor dog på hemvägen, så 6 år gammal blev han föräldralös. Hans farfar, Abd al-Muttalib, tog hand om honom efter Muhammeds mors död. Även han dog när Muhammed var i åtta års ålder, då flyttade han till sin farbror Abu Talib, som likt alla de andra tog bra hand om honom. 

Vid 16 års ålder vittnade han en händelse som påverkade honom starkt. Det var en överenskommelse som kom att kallas för biståndsalliansen. En rik affärskvinna som kom från Mekka, Khadija bint Khuwaylid , hörde om Muhammed ville ta hand om hennes affärer och leda en karavan till Sham. Han lyckades bra med detta uppdrag och nu hoppades hon att han skulle bli hennes make. Han gifte sig då han var 25 år gammal, med Khadjia. Hon födde sex barn, av vilka 5 dog under Muhammeds livstid. Han ställde också den svarta stenen på plats då man byggde upp Al Kaaba igen, efter att en översvämning hade förstört byggnaden. Innan sin uppenbarelse njöt Muhammed av ensamhet och isolering från människorna. Han brukade meditera uppe i en grotta på berget Hirae, där kunde han stanna i flera dagar bara föra att få vara i fred och tänka, det var också där som han fick sin uppenbarelse. 

Kaaba i Mekka

 

Vad är det som är intressant med Islam?

Det är viktigt att kunna förstå andra religioner och på så sätt även andras sätt att tänka. Islam hör till en av de religioner som har fascinerat mig ända sedan jag börja läsa om olika religioner, jag vet inte riktigt varför men någonting med den tilltalar mig. Det är även den näst största religionen och därför är det viktigt att kunna förstå hur anhängare till den religionen tänker, dvs. muslimer. När man tänker på Islam kommer man kanske först att tänka på personer med slöjor, Koranen och moskéer. Islam är mycket striktare och mera mystisk än Kristendomen, trots dess mera fasta regler och ritualer så är den på något sätt personlig. Jag har svårt att tro på allt som muslimerna förlitar sig till, men vissa saker är faktiskt riktigt intressanta. Till exempel ödestron och hur deras religion kan påverka deras lagar så mycket, vallfärden till Mekka och att man ska be så ofta vänd mot Mekka. Jag kan förundras deras totala tillit till en Gud, på något sätt måste det ju bidra till en grundtrygghet som de får, vilket jag inte skulle ha något emot att ha på det sättet.

Arbetsgruppens förslag till kommunsammanslagningen Hangö-Raseborg

• När det gäller kommunikationsmedel är de båda relativt självständiga, beror på avstånden till de andra kommunerna
• De är väldigt få som pendlar ut från den här regionen Hangö-Raseborg, pendlingar inom området förekommer, det är så att säga en enda helhet
• Raseborgområdets funktionella centrum är omkring Raseborg och sträcker sig till Hangö. De sammarbete som kommunerna har och kundströmmarna talar för en samgång mellan Hangö och Raseborg.
• De att det inte är en samordnad helhet med resten av Nyland
• De har båda svaga ekonomiska lägen just nu, skattesatserna är redan nu höga så man kan inte höja dem mer och det finns dessutom ekonomiska problem på lång sikt
• Med en sammanslagning så skulle ekonomin bli mycket stark och befolkningen skulle öka, det skulle den inte om Hangö förblev en självständig kommun
• Genom en sammanslagning så skulle Hangö trygga sin livskraft och service
• Sammanslagningen mellan dem skulle även trygga ordnanden av den grundläggande utbildningen, ett effektivare pedagogiskt arbete osv.
• Tvåspråkig kommun med svenska som majoritetsspråk, innebär ingen större förändring mellan språkförhållandena vilket leder till förutsättningarna att ordna servicen på en praktisk nivå
• Dessutom så befinner de sig i samma funktionella region och har redan en del samarbeten

Källa: http://valtioneuvosto.fi/kunnat/Nyland.pdf

//Rose

Träff med Sture Söderholm torsdagen den 19.1.12

Sture Söderholm är ordförande i Hangös stadsfullmäktige och han representerar Sfp. Han har varit aktiv sedan 1970 och han är en kommunalpolitiker från Hangö.

Söderholm berättar att för tillfället är Hangös ekonomi dålig, eftersom skuldbördan är på tok för hög (ca. 30 miljoner), trots att fjolåret hämtade ett stort plus från hamnen. Åtgärdsplanen till 2015-2016 går ut på att skulderna ska ha jämnats ut enligt planen. Han tillägger att den som har pengar kan spara annars så skär man bara ner på investeringarna. Det blir inte några radikala minskningar inom skolvärlden, men det går ganska automatiskt anser han. Hälso- och socialvården tar upp över 60 procent av stadens utgifter, beror på att största delen är lagstadgat. Han tror att Hangö kan återhämta sig från skuldkrisen om det får löpa på på en viss nivå, men det kan man inte veta säkert eftersom det är ett känsligt läge.

Söderholm berättar att Hangös och Raseborgs samarbetsavtal inom social- och hälsovård ännu är på hälften. Det var på väg att ingå ett avtal en paraplyorganisation mellan Hangö och Raseborg, men innan något beslut hann fattas så sa Raseborg nej.

När vi tar upp frågan om vad som skulle var negativt och positivt om Hangö sammanslås med Raseborg så svarar Söderholm att frågan är när eller om. Han säger att nu verkar Statens inställning var sådan att det är frågan om när. Det som är mest negativt enligt honom är koncentration av servicen, (men en positiv sak med det är att tillgången till läkare blir bättre till hälsovårdscentralen), hälsovårdscentralen en öppen motagning kommer nästan helt säkert att finnas kvar men bäddavdelningen och det andra så vet man inte hur det blir med i sådana fall. Positiva saker är att det reder sig någolunda hyfsat, inga desto större förändringar, vissa Raseborgare hamnar inse att det även finns finskspråkiga i landet, (det har de haft svårt med) anser Söderholm.

När vi frågar vad som händer med hamnarna vid en sammanslagning så säger han att, de går ihop och kommer att vara ett kommunalt verk i den nya kommunen. Vi tar upp gymnasiefrågan och Söderholm berättat att för tillfället pågår gymnasieutredningarna. Så som det ser ut nu så kommer staten att strycka bidraget till små gymnasier, försvinner det så ligger vi nog illa till påpekar han.

När vi frågar om invånarna i Hangö skulle få mindre makt i kommunen, så säger Söderholm att det beror på hur man ser på saken. Det bästa skulle var om Hangös kandidater skjuter upp i höjden. Våra skatteintäkter ligger illa till eftersom flera hundra pendlar in varje dag. Han påpekar att bästa sättet att garantera närdemokratin är att förbli en självständig kommun. Söderholm säger att vi måste gå samman med Raseborg om staten säger så, fast varken Raseborg eller Hangö kommun vill det, staten har inte sagt så men vi kan nästan se det ändå säger han och hänvisar till historiska fall där det varit så. Han tar upp att det skulle vara att gå samman med Kimitoön eftersom ingen har sagt att det nödvändigtvis skulle behöva vara en landgräns, men han säger att så blir det nog inte men Söderholm tycker att det skulle varit intressant.

Söderholm berättar att man säger att folket alltid har rätt och om folket sätter sig i rörelse så kan inget sätta sig upp mot det, han hänvisar även här till historiska fall. Men han anser att Hangöborna är för slöa för att gå ut och demonstrera, han säger också att en manifestation skulle underlätta, därför att starkt stöd från i nvånarna leder till bättre stöd. Han skulle vilja att Hangö skulle fortsätta som självständig kommun, men han säger att man måste vara tillräkligt realist för att anpassa sig till den nya situationen som kommer. Hangös största utmaning om vi skulle vilja förbli självständiga så är ekonomin, fast han tror inte fast vi ens skulle ha en strålande ekonomi lyckas kunna udvika sammanslagningen eftersom staten har gått in för att det finns för många kommuner.

Personligen så har jag redan sagt det mesta jag tycker i tidigare inlägg, men till skillnad från i början så är jag inte riktigt lika fast i att Hangö nödvändigtvis skulle behöva förbli självständigt. Det är nog bara att vänta och se, som jag sagt förut och som även Söderholm sa är att vi ska vara öppna för förändringar. Jag anser förändringar vara viktiga även i andra sammanhang än det här också eftersom det utvecklar oss som personer. Jag anser nu en kommunsammanslagning vara oundviklig, så det som man får hoppas på är att vardagslivet inte ändrar allt för mycket till det sämre för de vanliga innvånarna. De som är fast vid att inte ens överväga att gå samman med Raseborg så kan jag bara bara be att öppna ögonen och se på dagens samhälle och värld, det är klart att ni får ha er egen åsikt bara ni är realistiska.

Träff med Maarit Feldt-Ranta måndagen den 16.1.12

Maarit Feldt-Ranta bor för till fället i Karis och hon hör till kommunen Raseborg. Hon har sett situation ur olika synvinklar eftersom hon har bott i både Karis, Pojo och nu så bor hon i kommunen Raseborg. Hon är kommunalbeslutsfattare i Raseborg, riksdagsledamot, sitter med i förvaltningsutskottet, ordförande för socialdemokraterna och hon är även ordförande för en styrelsegrupp (för riksdagens kommunreformer) på riksnivå.

Den första frågan som vi ställer till Maarit Feldt-Ranta är varför regeringen tycker att just Hangö ska sammanslås med en annan kommun. Hon berättar att regeringen inte alls har sagt något om Hangö, utan att de bara har sagt att det behövs en kommunreform. Det är 6 olika saker som man ska titta efter när man ser hur man ska göra med kommunreformen och de sakerna är:
1. Hur ser ekonomin ut?
2. Servicebehovet i Hangö fram till 2030 (skolvård, äldrevård osv.)
3. Hur är samarbetet ordnat?
4. Mallärenden (trafik- ,bostadsärenden, hamnen osv.)
5.Vad finns det för särdrang
6. Utvärdering, hur stora förändringar klarar en kommun av?
Detta står som grund för kommunreformen och man har aldrig förr gjort så som man gör nu, att man gått in i varje kommun i Finland och som hon uttryckte sig "benat". Sedan tar hon också upp att både hon och resten av SDP tycker att Hangöfullmäktige själv ska ta ställning till hur det vill göra istället för att staten tvingar två kommuner att slås ihop. Socialdemokraterna tror inte att något positivt kan göras m.h.a. tvång. Men det är ju som sagt staten som bestämmer.

Marit Feldt-Ranta berättar att de i maj ifjol började jobba med det här och jobbar till slutet av januari och efter några veckor kommer tjänstemannagruppen att på basen av faktan att lägga fram ett lagförslag. I februari mars kommer olika skolor och sådana som påverkas av reformen att få komma och säga vad de tycker och sedan i april-maj ska regeringen bestämma hur man ska gå vidare. Hon kan inte säga att kommunsammanslagningen med säkerhet skulle medföra några positiva aspekter, hon kan bara tala för vad hon vet enligt egen erfarenhet. Längden till serviven ändrar och lättare att få servicetjänster, Hangös särdrag är dess geografiska läge, de att Hangö inte har några andra grannar än Ekenäs. personligen så tror hon inte att Ekenäs skulle kunna ge Hangö något större mervärde. Men hon tror att verkligheten kommer tvinga dem att gå samman inom 10 år.

När vi tar upp om Feldt-Ranta tror att kommunsammanslagningen skulle förbättra ekonomin så säger hon att ibland blir den bättre och ibland sämre, hon tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Men hon berättar att av kommunsammanslagningen Raseborg så har ekonomin blivit bättre i alla fall för Pojo och Karis.

Maarit Feldt-Ranta berättar att väldigt få Raseborgare har märkt någon skillnad sedan tidigare deras barn går i samma skola, de jobbar på samma ställe som förut osv. Största förändringen var förändringen för beslutsfattningen eftersom det var svårt att få de olika orternas sätt att funger att gå ihop. Hon påpekar att kommunens namn inte påverkar en persons identitet, det påverkar inte hellér vardagen utan det är bara en administrativ grej. Komunsammanslagningen Raseborg väckte olika reaktioner, men de flesta är likgiltiga, hon berättar att en liten del av befolkningen känner sig trängt eftersom majoritetsspråket i kommunen har ändrat från att ha varit blandat till att ha svensk majoritet. Efter kommunsammanslagningen så tvistade man länge om vad för kommunvapen Raseborg skulle ha istället för att tänka på aktuella saker så som bl.a. dagvård och hälsovård. Diskusionen om vad som är Raseborgscentrum har inte ännu förts slut, men hon tycker att det är dumt att det tvistas om det eftersom Raseborg har tre centrum och inte ett. Hon anser att samarbete har lett till demokratiproblem t.ex. så har Raseborgarna mera att säga till om än Hangöborna när det gäller hälsovården.

Maarit Feldt-Ranta säger att det som formar verkligheten mest är hur folk själv beter sig, det beror på om folk börjar flytta bort från Hangö. När vi frågar om skolorna så säger hon att beslutafattarna kommer att göra sitt yttersta för att gymnasierna ska få finnas kvar. Stöd för små gymnasier kommer att slopas och risken är ett faktum, dessutom ligger statskassan 8 miljoner back. Hon påpekar också att det är svårt att göra lösningar när man inte vet hur lagen skall bli, så man får själv hitta på lösningar.

Feldt-Ranta avslutar med att säga att allt kommer att ändra, så var öppna och redo för förändringarna. Vilket jag tycker var väldigt bra sagt eftersom vi själva inte kan påverka vad som sker med vårt land så länge vi inte blir invalda i riksdagen. Jag fick intrycket av Maarit Feldt-Ranta mera som en Raseborgare med mycket kunskap än som någon politiker, i alla fall då när hon pratade med oss så var hon bara en i mängden och försökte inte sticka ut heller. Fast en kommunsammanslagning skulle ske, så är det inte så mycket som man själv märker av den, i alla fall var det så med den som jag var med om och av det som Feldt-Ranta har berättat så låter det ju också så. Jo skolindragningen för dem som det gällde förstås när Kimitoön bildades, i fall en kommunsammanslagning sker så kommer de helt säkert att bli på tapeten. Men eftersom vi inte kan göra så mycket, så tycker jag att det bara är att ta den nya situationen som den kommer och blicka framåt.

// Rose