Maarit Feldt-Ranta bor för till fället i Karis och hon hör till kommunen Raseborg. Hon har sett situation ur olika synvinklar eftersom hon har bott i både Karis, Pojo och nu så bor hon i kommunen Raseborg. Hon är kommunalbeslutsfattare i Raseborg, riksdagsledamot, sitter med i förvaltningsutskottet, ordförande för socialdemokraterna och hon är även ordförande för en styrelsegrupp (för riksdagens kommunreformer) på riksnivå.
Den första frågan som vi ställer till Maarit Feldt-Ranta är varför regeringen tycker att just Hangö ska sammanslås med en annan kommun. Hon berättar att regeringen inte alls har sagt något om Hangö, utan att de bara har sagt att det behövs en kommunreform. Det är 6 olika saker som man ska titta efter när man ser hur man ska göra med kommunreformen och de sakerna är:
1. Hur ser ekonomin ut?
2. Servicebehovet i Hangö fram till 2030 (skolvård, äldrevård osv.)
3. Hur är samarbetet ordnat?
4. Mallärenden (trafik- ,bostadsärenden, hamnen osv.)
5.Vad finns det för särdrang
6. Utvärdering, hur stora förändringar klarar en kommun av?
Detta står som grund för kommunreformen och man har aldrig förr gjort så som man gör nu, att man gått in i varje kommun i Finland och som hon uttryckte sig "benat". Sedan tar hon också upp att både hon och resten av SDP tycker att Hangöfullmäktige själv ska ta ställning till hur det vill göra istället för att staten tvingar två kommuner att slås ihop. Socialdemokraterna tror inte att något positivt kan göras m.h.a. tvång. Men det är ju som sagt staten som bestämmer.
Marit Feldt-Ranta berättar att de i maj ifjol började jobba med det här och jobbar till slutet av januari och efter några veckor kommer tjänstemannagruppen att på basen av faktan att lägga fram ett lagförslag. I februari mars kommer olika skolor och sådana som påverkas av reformen att få komma och säga vad de tycker och sedan i april-maj ska regeringen bestämma hur man ska gå vidare. Hon kan inte säga att kommunsammanslagningen med säkerhet skulle medföra några positiva aspekter, hon kan bara tala för vad hon vet enligt egen erfarenhet. Längden till serviven ändrar och lättare att få servicetjänster, Hangös särdrag är dess geografiska läge, de att Hangö inte har några andra grannar än Ekenäs. personligen så tror hon inte att Ekenäs skulle kunna ge Hangö något större mervärde. Men hon tror att verkligheten kommer tvinga dem att gå samman inom 10 år.
När vi tar upp om Feldt-Ranta tror att kommunsammanslagningen skulle förbättra ekonomin så säger hon att ibland blir den bättre och ibland sämre, hon tror att sanningen ligger någonstans mitt emellan. Men hon berättar att av kommunsammanslagningen Raseborg så har ekonomin blivit bättre i alla fall för Pojo och Karis.
Maarit Feldt-Ranta berättar att väldigt få Raseborgare har märkt någon skillnad sedan tidigare deras barn går i samma skola, de jobbar på samma ställe som förut osv. Största förändringen var förändringen för beslutsfattningen eftersom det var svårt att få de olika orternas sätt att funger att gå ihop. Hon påpekar att kommunens namn inte påverkar en persons identitet, det påverkar inte hellér vardagen utan det är bara en administrativ grej. Komunsammanslagningen Raseborg väckte olika reaktioner, men de flesta är likgiltiga, hon berättar att en liten del av befolkningen känner sig trängt eftersom majoritetsspråket i kommunen har ändrat från att ha varit blandat till att ha svensk majoritet. Efter kommunsammanslagningen så tvistade man länge om vad för kommunvapen Raseborg skulle ha istället för att tänka på aktuella saker så som bl.a. dagvård och hälsovård. Diskusionen om vad som är Raseborgscentrum har inte ännu förts slut, men hon tycker att det är dumt att det tvistas om det eftersom Raseborg har tre centrum och inte ett. Hon anser att samarbete har lett till demokratiproblem t.ex. så har Raseborgarna mera att säga till om än Hangöborna när det gäller hälsovården.
Maarit Feldt-Ranta säger att det som formar verkligheten mest är hur folk själv beter sig, det beror på om folk börjar flytta bort från Hangö. När vi frågar om skolorna så säger hon att beslutafattarna kommer att göra sitt yttersta för att gymnasierna ska få finnas kvar. Stöd för små gymnasier kommer att slopas och risken är ett faktum, dessutom ligger statskassan 8 miljoner back. Hon påpekar också att det är svårt att göra lösningar när man inte vet hur lagen skall bli, så man får själv hitta på lösningar.
Feldt-Ranta avslutar med att säga att allt kommer att ändra, så var öppna och redo för förändringarna. Vilket jag tycker var väldigt bra sagt eftersom vi själva inte kan påverka vad som sker med vårt land så länge vi inte blir invalda i riksdagen. Jag fick intrycket av Maarit Feldt-Ranta mera som en Raseborgare med mycket kunskap än som någon politiker, i alla fall då när hon pratade med oss så var hon bara en i mängden och försökte inte sticka ut heller. Fast en kommunsammanslagning skulle ske, så är det inte så mycket som man själv märker av den, i alla fall var det så med den som jag var med om och av det som Feldt-Ranta har berättat så låter det ju också så. Jo skolindragningen för dem som det gällde förstås när Kimitoön bildades, i fall en kommunsammanslagning sker så kommer de helt säkert att bli på tapeten. Men eftersom vi inte kan göra så mycket, så tycker jag att det bara är att ta den nya situationen som den kommer och blicka framåt.
// Rose
Jag var sjuk och frånvarande från denna lektion när ni andra hörde på vad Feldt-Ranta hade att säga men jag läser era kommentarer!
SvaraRaderaJemina
Idag den 16.1 träffade vi Maarit Feldt-Ranta. Hon är Karisbo (men bor på gränsen mellan de forna kommunerna Pojo och Karis så hon har bott i Karis-Pojo-Karis-Pojo och nu Raseborg) och hon arbetar väldigt mycket inom politik. Hon tillhör partiet SDP. Hon är med i Raseborgs kommunfullmäktge, riksdagsledamot samt ordförande i en styrningsgrupp, medlem i förvaltningsutskottet och förstås – som alla andra, kommuninvånare.
SvaraRaderaVi ställde henne många frågor om kommunreformen. Enligt henne är en kommunreform ingenting som en vanlig kommuninvånare märker väldigt mycket av. De flesta människor fortsätter med samma jobb, går i samma skola osv. Feldt-Ranta pratade lite om sina egna erfarenheter. Hon räknades tidigare som Pojobo fast hon bor på gränsen mellan Karis och Pojo. Det har ställt till med en dålig sak, eftersom hon var tvungen att åka 8 km för att besöka Pojos hälsocentral fast det bara var 1 km till Karis. Men det är den enda detaljen hon på rak arm har känt av. På det stora hela har nästan inga andra än politikerna märkt någon förändring. Möjligen Pojoborna, eftersom finskan hade en majoritet där och eftersom svenskan har en klar majoritet i Ekenäs och en knapp i Karis så står gatuskyltarna på svenska först och finska sedan.
Hon tycker att varenda kommun bl.a. ska:
1. Ekonomin i skick
2. Servicen i skick
3. Mallärenden: Trafik, infrastruktur
4. Klara av förändringar
Riksdagen ska rösta om det ska bli tvång med kommunsammanslagningar eller inte men Feldt-Ranta sa att SDP inte tvingar kommunerna, men hon vet inte vad de andra partierna tycker om den saken.
Beslut om kommunreform pratar riksdagen och regeringen mycket om detta år 2012. I april kommer mer beslut.
Raseborg gick samman för att Pojo och Karis hade ekonomiska problem. Först var det problem att besluta om väsentliga saker för det tog länge att diskutera vapnet.
Också vägnamn ändrades. I en kommun kan det t.ex. inte finnas två Boulevarder, för då vet man inte vart post ska föras.
Regeringen kommer stöda kommuner som går samman och bara har ett gymnasium.
Hon hade också en hel del pointer om hur fullmäktige ska uppbyggas. Helsingfors har bara 85 platser fast staden är mycket större än Hangö. Stadsdelen Nordsjö har ingen representant i fullmäktige.
Hon ser inget positivt med att Hangö ska gå samman med Raseborg.
Vi träffade Maarit Feldt-Ranta som är mycket insatt i kommunreformen. Hon jobbar som en som en kommunfullmäktigeledamot, en riksdagsledamot, och är medlem i partiet SDP. I riksdagen sitter hon i förvaltningsutskottet.
SvaraRaderaHon tyckte att största förändringarne med att Raseborg var att alla administrativa punkter flyttades och jobbmönstret för de som jobbar för kommunen. Hon tyckte också att mycket pengar har sparats genom att bilda Raseborg, vilket stred direkt mot kommunist killens ord. Vilket ledde till att all min fötroende för honom försvann. Övrigt ser hon mer negativt på kommunsammanslagningen än positivt,för att kontaktytan till folket försvinner. Enda nyttan Hangö skulle ha av av Raseborg är att skuldbördan skulle minska. Inget annat positivt ser hon med att Hangö skulle gå med i Raseborg.